I mars 2022 presenterade Europeiska kommissionen sina planer på att skapa mer hållbarhet för textilindustrin och tillkännagav EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier . Enligt European Green Deal och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (vems åtaganden finns i rapporten om EU:s strategi för hållbara textilier ) identifieras textilier som en prioriterad sektor där EU kan bana väg mot en koldioxidneutral och cirkulär ekonomi. Klädindustrin är bara ett av de många områden där textilier är viktiga: de används i möbler och hushållstextil, såväl som medicinsk och skyddsutrustning, byggnader och fordon.
Men eftersom produktionen och konsumtionen av textilprodukter kontinuerligt ökar (den globala textilproduktionen nästan fördubblades mellan 2000 och 2015), ökar deras inverkan på klimatet, på vatten- och energiförbrukningen och på miljön. Ur ett globalt livscykelperspektiv har textilanvändning i EU idag den fjärde största negativa påverkan på miljön och klimatförändringarna, och den tredje största negativa påverkan på vatten- och markanvändning. I detta sammanhang spelar modeindustrin en mycket stor roll, eftersom kläder använder mest textilier i EU (cirka 81 %) och trender med att använda plagg under kortare och kortare perioder innan de kasseras bidrar mest till ohållbara mönster av överproduktion och överkonsumtion. Fast fashion har dykt upp som en term för att beskriva dessa trender, som förmår folk att fortsätta köpa kläder av sämre kvalitet och lägre pris som tillverkas snabbt som reaktion på de senaste trenderna. Den ökande efterfrågan på textil uppmuntrar dessutom till slösaktig användning av icke-förnybara resurser, såsom skapandet av syntetiska fibrer från fossila bränslen.
Den komplexa och mångskiftande globala textilvärdekedjan konfronteras också med ett antal sociala frågor (barnarbete, exploatering, tvångsarbete, dåliga arbetsförhållanden, könsdiskriminering), som förstärks av behovet att minska produktionskostnaderna för att möta konsumenternas efterfrågan för lågprisvaror. De senaste globala händelserna som pandemin och den senaste tidens konflikt i Ukraina har till och med förvärrat sådana problem som ger en glimt av sårbarheten i globala leveranskedjor.
Därför behövde EU:s textilakosystem verkligen ett drag för att återhämta sig från de senaste två årens händelser och bygga en ny strategi för att möta nya utmaningar som oväntade nedgångar i efterfrågan, störningar i värdekedjan, pristoppar och flera sociala frågor. Syftet med initiativet är att lägga fram visionen och konkreta steg som kommer att vidtas för att se till att de textilprodukter som säljs i EU år 2030 är långvariga och återvinningsbara, tillverkade så mycket som möjligt av återvunna fibrer, fria från giftiga kemikalier , och produceras i enlighet med sociala och miljömässiga standarder.
Så låt oss dyka ner i några av åtgärderna som ingår i textilstrategin som kan vara en inspiration för dig att förbättra de hållbara metoderna i din verksamhet.
1. Införande av obligatoriska ekodesignkrav
Att förlänga livslängden på textilartiklar är den mest effektiva strategin för att effektivt minska deras klimat- och miljöpåverkan, och produktdesign spelar en viktig roll för att uppnå detta. Textilier slängs av konsumenter av en mängd olika anledningar (färgbeständighet, rivstyrka, kvalitet på dragkedjor och sömmar); ökad hållbarhet skulle göra det möjligt för konsumenter att använda plagg under längre perioder samtidigt som de stöder cirkulära affärslösningar inklusive återanvändning, uthyrning och reparation, återtagningstjänster och begagnad shopping (som också är kostnadsbesparande lösningar för konsumenter). Andra designelement som påverkar textils miljöprestanda inkluderar deras materialsammansättning: till exempel de fibrer som används och deras blandning, eller användningen av giftiga kemikalier (vilket kan vara skadligt för miljön eller för de plaggarbetare som hanterar textilier).
Därför är arbetet med att förbättra produktdesign ett av de viktigaste stegen för att förändra den påverkan som textil har på miljön. Men du kanske undrar, hur kan jag göra detta? Tja, först och främst kan du ta en titt på EU Ecolabel-kriterierna för textilprodukter och EU:s GPP-kriterier för textilprodukter och -tjänster . Dessa två system inkluderar precisa kriterier för god kvalitet och långvariga produkter, samt restriktioner för farliga kemikalier och regler för miljövänlig inköp av textilfiber. Dessutom arbetar Europakommissionen med en kemikaliestrategi för hållbarhet för att stödja industrier att ersätta så mycket som möjligt och på annat sätt minska förekomsten av giftiga komponenter i textilprodukter som säljs i EU.
2. Avbryta förstörelsen av osålda eller returnerade textilier
Det är ett stort slöseri med värde och resurser att förstöra osålda eller returnerade varor. Därför har EU-kommissionen föreslagit ett krav på öppenhet som ger stora företag mandat att offentligt avslöja mängden produkter de kasserar och förstör (inklusive textilier) och deras strategier för återanvändning, återvinning, förbränning eller deponering. Dessutom kommer förbud att införas mot förstörelse av osålda produkter. Dessutom skulle arbetet med att förbättra digitala verktyg verkligen kunna bidra till att minska andelen returer av kläder, stimulera beställningstillverkning på begäran och på så sätt förbättra industriell processeffektivitet och minska e-handelns koldioxidavtryck.
3. Gröna anspråk på verkligt hållbara produkter
Med andra ord: No More Green Washing! EU-projektet Empowering Consumers for the Green Transition kommer att arbeta för att säkerställa att konsumenterna får korrekt information både om kommersiell garanti för hållbarhet och om reparationsbarhetspoäng. Allmänna miljöpåståenden, såsom "gröna", "miljövänliga", "bra för miljön", kommer också att tillåtas endast om de backas upp av bevis på erkända miljövänliga prestationer/strategier. För att ge konsumenterna tillförlitlig information måste miljö- och sociala hållbarhetsmärkningar antingen förlita sig på tredje parts verifiering eller upprättas av offentliga myndigheter.
4. Utveckla de kunskaper som behövs för den gröna och digitala omställningen
Textilindustrin kräver en högt kvalificerad arbetskraft för att förverkliga potentialen för de nya jobbmöjligheter som de digitala och gröna omställningarna medför. Ekodesign, tygutveckling, innovativ textilproduktion, reparation och återanvändning är alla avgörande områden som behöver ha fler experter för att göra framsteg. Vi måste främja inlärning av nya färdigheter och förvärv och överföring av gröna och digitala färdigheter, inklusive kunskap om livscykelbedömning och värdekedjebedömning.
5. Ständiga kontroller av miljömässig och social rättvisa
Majoriteten av mängden textilier som konsumeras i Europa importeras från länder i tredje världen. Detta tar ofta upp många miljö- och sociala frågor (som de som nämns ovan) på global skala. Ändå har textilindustrin identifierats som en sektor som kan göra stor skillnad när det gäller att förbättra arbetsvillkoren såväl som när det gäller jämställdhet (eftersom en hög procent av klädarbetarna i världen är kvinnor). Initiativet till ett due diligence-direktiv för företagens hållbarhet fastställer en due diligence (en undersökning, revision eller granskning som utförs för att bekräfta fakta eller detaljer i ett ärende som granskas) för stora företag att identifiera, förebygga, mildra, eliminera och redogöra för faktiska och potentiella negativa effekter på mänskliga rättigheter, inklusive arbetstagares rättigheter, och miljön i sin egen verksamhet och över sina globala värdekedjor.
Det verkar som om modebranschen är redo för det eller inte kommer den att behöva förändras för att kunna fortsätta göra affärer. Vi bygger nya grunder för byggandet av en sundare och mer rättvis industri, och vi spelar alla en avgörande roll i denna process!